En bra start i livet

 

Företaget Stall EastMountain startades 2006. Men det var långt före det som ryttaren Jenny Östberg fick intresset för unghästutbildning.

 

Det hela fick egentligen sin grund redan under ponnytiden. Eftersom familjen inte hade råd att köpa en dyr tävlingsponny fick det bli en ung och outbildad ponny. Med en ridande mamma liten nog att kunna sitt upp på b-ponny gav det aldrig några problem med en ung ponny till en ung ryttare.

Jenny tävlade mestadels i hoppning, men även i fälttävlan och dressyr under ponnytiden. Hon gick tidigt över till stor häst och hann få en del framgångar under juniortiden med Strong Girl som bara var fyra år då hon köptes.

 

Det stora intresset för unghästar kom i slutet av 90-talet då Jenny jobbade hos Stall Killigrew som bland annat föder upp hopphästar av toppklass. Jenny började arbeta med några unga hästar som kom in från lösdriften, och snart hade hon ansvaret för all utbildning av de yngsta hästarna.

När hon efter fyra års arbete hos Killigrew gick vidare blev hon snart efterfrågad av privata hästägare om hjälp med sina unghästar.

 

Eftersom Jenny tidigt gjorde sig känd för att "sitta kvar på alla hästar" blev hon ofta anlitad för att rida hästar som bockade eller var istadiga. För varje häst man rider blir man en lärdom rikare, och i unga år satt Jenny upp på allt som tillfället gav. Det gav många lärdomar, men också en del skador. Idag föredrar hon att arbeta med unghästarna från start framför att ta sig an problemhästar. Men fortfarande finns nyfikenheten där, på vad som gått snett och hur det borde lösas. En och annan häst med problem av olika slag kommer fortfarande in i stallet.

 

 

Varje häst är unik. Enligt Jenny är det viktigt för ryttaren att kunna anpassa sig. Alla hästar är individer, och det som fungerar på en häst kanske inte fungerar på en annan. Då är det viktigt för ryttaren att inte låsa fast sig i en metod, utan att kunna se hur hästen reagerar och prova en annan väg. Ibland kan det vara det mest oväntade som fungerar bäst. Kanske är det därför Jenny har lyckats med många så kallade "problemhästar".

En bra grundutbildning är viktigt för alla hästar, oavsett om hästen är tänkt att bli en tävlingshäst på elitnivå eller en hobbyhäst. Det gör livet enklare för både häst och ryttare.

 

Hästar är sociala och aktiva varelser. Den bör redan från födseln ha möjlighet att röra sig fritt över större ytor tillsammans med andra hästar. För hästen är flocken en trygghet. En häst som tvingas växa upp ensam i en rasthage blir ofta en mycket osäker och nervös individ.

 

Att tidigt vänja hästen vid beröring underlättare senare utbildning. Om den är trygg med att man tar på mage, rygg, bakdel, huvud och öron blir den oftast mindre skrämd av den utrustning den ska vänja sig vid att bära.

Löshoppning är en viktig del av unghästens utbildning Löshoppning är en viktig del av unghästens utbildning

Löshoppning är en viktig del av unghästens utbildning. En bra piskförare kan få en medelmåttig häst att hoppa bättre, medan en dålig piskförare kan förstöra självförtroendet hos en bra häst. Om man själv inte har så stor erfarenhet från löshoppning är det bättre att ta hjälp av någon mer erfaren. Att löshoppa är så mycket mer än att bara släppa hästen lös och "jaga på" den. Det är definitivt ett olämpligt sätt att testa hur högt hästen kan hoppa.

 

 

 

Jenny berättar om unghästutbildning

 

"Jag har försökt att skriva steg för steg hur jag arbetar med en unghäst. Men att skriva om varje detalj som jag gör, och tycker är viktig, blir till en hel bok. Det känns inte heller rätt att hoppa över detaljer som jag anser faktiskt har en stor betydelse. Varje liten del i arbetet påverkar slutresultatet. Det är som att räkna siffrorna 1 till 10, och sedan lägga ihop dessa. Summan blir 55. Tar man bort siffran 7 när man räknar, och sedan lägger ihop siffrorna, så blir slutsumma inte alls densamma.

 

Jag ska istället lista upp några saker som är värda att tänka på i unghästutbildningen."

 

Vänj hästen vid allt. Vänj den vid beröring, rörelser, saker. Gå runt och över saker, bommar, vattenmattor. Stå på en pall när du borstar så hästen vänjer sig vid att se dig ovan dess rygg.

 

Respekt. Hästen ska respektera, och lita, på dig. Den får under inga omständigheter gå på dig och den ska lära sig att flytta sig för dig. Den ska lära sig dina framåtdrivande och bromsande  kommandon.

 

Gör det enkelt. Krångla inte till det. Kräv inte perfektionism från start. När hästen gör rätt, beröm den. Den lär sig fort vad den ska göra. Löshoppning är ett utmärkt exempel. Från början ska det vara så lågt att hästen kan gå över hindret. Om den stannar, driv den framåt tills den hoppar eller kliver över. Låt den aldrig vända om och hoppa tillbaka samma väg som den kom. Den får aldrig lära sig att det finns några alternativa vägar.

 

Befäst. Gå inte vidare efter första rätta svaret. Gör om och gör om, tills du är säker på att träningen är befäst och hästen verkligen vet vad som förväntas av den. Åter löshoppningen. Hoppa mycket på låg höjd så hästen lär sig hur den ska taxera och hoppa innan du ger den svårare uppgifter.

 

Fokus. När du arbetar med hästen ska den fokusera på dig, inte allt runt omkring. Jag är själv en motståndare till att mata hästen i tid och otid, till exempel att ge den havre efter varje gång den hoppat, eller när man tränar att sitta upp. Hästen fokuserar istället på maten och rusar genom hindren för att komma till havren, eller kör ner huvudet i hinken och märker inte när du sitter upp, för att sedan överraskas av något på ryggen och blir rädd.

 

 

Och till sist: Ha kul! De flesta hästar tycker om att arbeta. Gör inte arbetet med unghästen så svårt, eller så länge, att den tröttnar. Arbeta den hellre 10-15 minuter om dagen 5-6 dagar i veckan, än 1,5 timme per gång varannan vecka.

 

/Jenny